Lyckad öppning
Jag kan öppna kojluckor.
Dörrar, alltså.
Åt båda hållen.
En gång hemma hos Husse, när mörkret hade kommit för länge sen, kände jag att jag ville gå ut och slå en drill eller två (eller kanske sju) så jag reste mig från min sköna soffhörna (på samma soffa som matte) och gick ut till dörren och sa voff, för då brukar hon alltid komma ilande och släppa ut mig. Men nu kom hon inte tillräckligt snabbt tyckte jag, och jag hade bråttom ut, så jag försökte öppna dörren själv trots att jag vet att det aldrig går numera, dom har gjort nåt med dörren så att den bara går upp när människor ska öppna, inte hundar. Men haha, den här gången hade någon glömt att göra så med dörren, för den öppnades hur lätt som helst när jag lade min tass på handtaget.
Hon märkte det inte med en gång, så jag hann springa runt en tur i skogen innan jag hörde henne ropa MANOOOK, och lydig som jag är så pinkade jag bara färdigt tre gånger på den platsen jag var, och satte av direkt hemåt. Hon blev såååå glad när jag kom rusande ur skogen, och inte verkade hon helt panikslagen heller som hon gjort förut när jag vid alldeles för enstaka tillfällen lyckats komma iväg på en tur på egen hand. Jag hörde hon sa till husse att det inte var någon stor risk när det var mörkt, vad hon nu menade med det.
Så eftersom hon inte hade panik passade jag på att springa runt lite extra, (om hon hade haft panik hade jag förmodligen sprungit ännu mer, för det är så roligt när hon försöker fånga mig, vilket hon inte gjorde nu),kroppen var jätteglad och jag skvätte i pur förtjusning överallt där ohundarna skulle kunna tänkas göra intrång.
Jag märkte nog att matte höll något i handen som luktade väldigt intressant, men man har ju impulskontroll. Till slut satte hon ner det där på trappan, och tja, vad säger man, vem tackar nej till ett fat med gott kött, så jag gick fram och tog för mig trots att jag visste att hon skulle passa på och binda fast mig i den där remmen hon hade i fickan.
Det var kul i alla fall.
Tyvärr tror jag det dröjer länge tills nästa gång dörren är hundvänlig.
Dörrar, alltså.
Åt båda hållen.
En gång hemma hos Husse, när mörkret hade kommit för länge sen, kände jag att jag ville gå ut och slå en drill eller två (eller kanske sju) så jag reste mig från min sköna soffhörna (på samma soffa som matte) och gick ut till dörren och sa voff, för då brukar hon alltid komma ilande och släppa ut mig. Men nu kom hon inte tillräckligt snabbt tyckte jag, och jag hade bråttom ut, så jag försökte öppna dörren själv trots att jag vet att det aldrig går numera, dom har gjort nåt med dörren så att den bara går upp när människor ska öppna, inte hundar. Men haha, den här gången hade någon glömt att göra så med dörren, för den öppnades hur lätt som helst när jag lade min tass på handtaget.
Hon märkte det inte med en gång, så jag hann springa runt en tur i skogen innan jag hörde henne ropa MANOOOK, och lydig som jag är så pinkade jag bara färdigt tre gånger på den platsen jag var, och satte av direkt hemåt. Hon blev såååå glad när jag kom rusande ur skogen, och inte verkade hon helt panikslagen heller som hon gjort förut när jag vid alldeles för enstaka tillfällen lyckats komma iväg på en tur på egen hand. Jag hörde hon sa till husse att det inte var någon stor risk när det var mörkt, vad hon nu menade med det.
Så eftersom hon inte hade panik passade jag på att springa runt lite extra, (om hon hade haft panik hade jag förmodligen sprungit ännu mer, för det är så roligt när hon försöker fånga mig, vilket hon inte gjorde nu),kroppen var jätteglad och jag skvätte i pur förtjusning överallt där ohundarna skulle kunna tänkas göra intrång.
Jag märkte nog att matte höll något i handen som luktade väldigt intressant, men man har ju impulskontroll. Till slut satte hon ner det där på trappan, och tja, vad säger man, vem tackar nej till ett fat med gott kött, så jag gick fram och tog för mig trots att jag visste att hon skulle passa på och binda fast mig i den där remmen hon hade i fickan.
Det var kul i alla fall.
Tyvärr tror jag det dröjer länge tills nästa gång dörren är hundvänlig.
Kommentarer
Trackback
