Turist inte trist
Bland annat i turistkarteutvecklingsgruppen, yes, långt ord, liten grupp, fyra personer.
Har haft möte ikväll.
Det är en rolig uppgift. Och inte ett dugg svår. Lite pysslig, bara.
Men det är ett kul pyssel - text, bild, layout, sånt jag trivs med.
Och att presentera vårt Trönö i hjärtat av Hälsingland för alla presumtiva turister som kan tänkas behöva en karta, är lätt, lätt.
För här är så fint!
Kompisar?
Problemet var att "skämtet" publicerades på webben, på en allmän och välbesökt sida. Problemet var också att "skämtet" innehöll grova kränkningar av en känd person.
Pelle Porseryd anser uppenbarligen att det är ballt att vara kompis med Alex Schulman.
Alex Schulman tycker förmodligen det är ballt att vara Alex Schulman, och är helt nöjd med det.
Personligen blir jag både sorgsen och förbannad när personer av den här socialt och humant dysfunktionella kalibern får ta plats i media.
Kompisar? Tja, antagligen.
Men de har långt kvar till att kvala in till kamrater, vänner och medmänniskor.
Lång lista
Lite för mycket, faktiskt.
Bilverkstad, bilbesiktning, sångjobb, deklaration (med bilagor), på med sommardäck, jobb med turistkartekommittén, göra tidning till båtklubben, ringa murare, planera resa, prova sommarkläder, banta tjugo kilo, allt på de tre veckor som är kvar innan planet lyfter mot Mallorca.
Tur jag inte har ett jobb också.
Den börjar idag!
Från nu.
Till slutet av september.
Jag ska, oavsett hur vinden blåser och oberoende av nederbörd,
njuta.
Av ljuset.
Av värmen.
Av livet.
Aldrig ensam hemma
Alla halvhjärtade planer på att lära min hund att vara ensam hemma
utan att hålla ylkonsert och sopa ner alla blomkrukor från fönsterbrädan,
är härmed helt och definitivt skrotade.
Igår brann ett hus ner till grunden ett par mil härifrån.
De som bodde där var inte hemma.
Jo, en av dem.
Hunden.
Den enda som inte hade någon som helst möjlighet att ta sig ut på egen hand.
Läsarbotten
När vi ser på vår statistik är det oftast en, EN, unik besökare per dag,
det vill säga vi själva.
Vi är inte smarta nog att välja ett tillräckligt läsarlockande ämne,
och har inte tid, ork, lust, anledning att skriva flera inlägg per dag.
Vi kommer därmed aldrig med vare sig på listan över mest aktiva bloggar
eller mest lästa.
Man kan fråga sig vem vi skriver för.
Kunde lika gärna ha en dagbok i Dokument på Datorn.
Utan ord
Innan konserten
Värme
Inte lika kallt.
Försiktigt ler förvårsdagen.
Skyddslös
Tvåbenta med kalla skjutjärn.
Fyrbenta med spårsinnet aktiverat.
Till slut lyckades de.
De hann upp en i flocken och dödade honom.
En av de grå, vackra och skygga.
Skyddsjakt, kallas det.
Skydd, för vem?
Utan minne
utan skugga, utan riktning.
Buren av en vind från den första tanken.
Befruktar dig med ljus
och drar förbi dig utan spår.
I dina djup skälver något till
sedan är allt som vanligt.
Ömhet
Små ljud, nästan tysta.
Tassarna rör sig, som av spring i benen.
Klorna repar mot golvet.
I hans dröm ligger fjället i sol och snön milsvid.
En enda melodi
I lördags stod jag tillsammans med min ylande flock på scen i Jönköping och sjöng för sisådär tusen personer, som hade valt att komma och lyssna på oss istället för att stanna hemma och kolla Melodifestivalen.
Kloka människor!
De hade möjligen, precis som jag, programmerat inspelning av schlagern.
Nu har jag lyssnat. Inte så mycket att skriva hem om. Gillade ett bidrag, det gillade jag å andra sidan rätt mycket. Thérèse Anderssons When you need me. Låten var snyggt komponerad. Den hade melodi. Och harmonier som min själ får näring av.
Dessutom visade hon upp den eminenta och ovanliga färdigheten att kunna sjunga både pop och opera bra! Poäng från mig.
Avstår från att kommentera övriga bidrag.
Känner inte för att vara osnäll idag.
Lynx lynx
Sänder en stark signal till alla skogens vackra katter att hålla sig undan.
Skärp era tofsprydda öron och allseende ögon.
Lämna inga spår.
Det skjutvapenförsedda rovdjuret människan har bestämt att ni ska decimeras.
Stjärna - med skog och lodjur i blodet
Liv och död
Det var en oerhört vacker och kraftfull ceremoni i kyrkan, med mycket musik och många, många, som kom för att ta farväl av min före detta svåger.
Därefter en minnesstund, där de närmaste hade satt ihop både album och bildspel med flera hundra foton ur hans liv. Det blev verkligen en stund i ömsint, värmande minne av honom, som alldeles för tidigt och alldeles för hastigt lämnade sitt jordiska varande och gick in i något annat.
Men jag såg honom. Han satt på predikstolen och dinglade med benen. Och sedan gick han omkring i ceylonskjorta och sandaler, pipan i hand, anletsdragen i frid. Som om han ville förmedla något. Tröst, kanske? Förvissning?
Fair Winds and Following Seas, B!
Hej, mitt vinterland?
Åtminstone den del av den som är belägen under fötterna utomhus.
Så här ser gångvägen ut: ____________Gräsmattan bredvid:
Närbild gräsmatta:
Det är inte överdrivet att hävda att varje hundpromenad är förenad med överhängande frakturfara.
Trots proffsbroddar!
Därför har Pälskdjuret fått åka till fjällen igen. Med ExtraHM.
En hel vecka!
Proffset har talat!
Se föregående inlägg.
Hehe ...
Melodifestival
Hjälp!
Trodde botten var nådd förra veckan med gubbpatetiskt Europafjäsk och bubbelgummig småflicka.
Men här kommer först skittrist exidol med skittrist låt, följd av viskande gosse med en låt som skulle göra sig bättre någon annanstans.
Sedan något helt overkligt ufo som talar sjuttiotolv språk, förmodligen en robot förklädd till uppblåsbar pedofilfrestelse.
Därefter pubertetspojkröst med hittills mest lyssningsbara låt, vilket inte säger mycket.
Sedan händer något som får mig att lystra. Ett rödkostymprytt, glasögonförsett, hårsaknande tvillingpar kliver in i rutan och levererar en låt med stuns, driv, melodi och snygga röster. Dessutom utstrålning. Dom har en poäng!
Dags för Sanna med den sant fantastiska röstgåvan (Carola, släng dig i väggen!), som hittills aldrig lyckats välja en bra låt när hon ska tävla. Ikväll funkar det bra i vacker ballad med Celine Dion-varning. Poäng här också.
Nästa bidrag måste vara en kombination av humor och strategi, med tanke på förra Europafinalens östdominans. Charmiga killar med rejäl självdistans. Däremot anar jag inte någonstans en chans till framgång i tävlingen.
Sist ut ett för mig riktigt dilemma, eftersom jag gillar honom men aldrig gillat henne. Låten är ok, men hans egna solobidrag tidigare om åren har varit bättre som melodier betraktat. Det skrikande sångsätt med hakdarrande vibrato som Carola kör med, kunde han klara sig utan. Och hennes äkthet lyser som vanligt med sin frånvaro.
Om jag får bestämma går Rongedal och Sanna till Globen.
Resten får gärna åka hem. Tack för mig 
Från en annan värld
Från en plats där havet är vitt och vidsträckt.
Lyckliga vågor i hjärtat när jag ser Grannsvansen i sin värld.
Nuläget
Har skickat min stackars polarhund till fjällen med sin BästExtraHusse.
Där har han det goda hundliv som klimatet här hemma förvägrar honom.
Och Moder Jord fortsätter långsamt att vrida sitt nordliga ansikte lite mer mot Solen för varje dag som går.
Snart blommar schersminen igen.
