eremitha

I lördags stod jag tillsammans med min ylande flock på scen i Jönköping och sjöng för sisådär tusen personer, som hade valt att komma och lyssna på oss istället för att stanna hemma och kolla Melodifestivalen.

Kloka människor!

De hade möjligen, precis som jag, programmerat inspelning av schlagern.

Nu har jag lyssnat. Inte så mycket att skriva hem om. Gillade ett bidrag, det gillade jag å andra sidan rätt mycket. Thérèse Anderssons When you need me. Låten var snyggt komponerad. Den hade melodi. Och harmonier som min själ får näring av.

Dessutom visade hon upp den eminenta och ovanliga färdigheten att kunna sjunga både pop och opera bra! Poäng från mig.

Avstår från att kommentera övriga bidrag.

Känner inte för att vara osnäll idag.